torsdag 23 december 2021

Jesus – Julafton 2021






Cecilia Wassén, docent i Nya testamentets exegetik, alltså metodisk tolkning av texten, söker i sin forskning efter den okände, historiske Jesus. Hon säger att hon fascineras av hans mångsidighet och orädda karaktär. Men födelseberättelserna om honom är rena legender, säger hon.

Jakten på det okända: Hon söker den verklige Jesus

Sannolikt är han världens mest kände person. Ändå är hans verkliga liv i hög grad okänt och berättelsen om hans födelse en saga. Det menar forskaren Cecilia Wassén, som vigt sin forskargärning åt jakten på den okände Jesus och hans samtid.

Säkert har du hört om hur Jesus föddes i en krubba i Betlehem. Dit hade Josef och Maria tagit sig från hemstaden Nasaret efter den romerska kejsarens påbud att hela världen skulle skattskrivas.

Så berättas det i Lukasevangeliet i Nya testamentet. Men, hände sig det här verkligen? Och vem var och blev den där Jesus som det berättas om?

– Jesus var en känd predikant och framgångsrik helare som lockade människor, det kan vi nog sluta oss till. Men berättelserna om hans födelse är rena legender utan historisk förankring, säger Cecilia Wassén, docent vid Teologiska institutionen på Uppsala universitet.

I den traditionella julkrubban samsas inslag från födesleberättelsen enligt Matteus, med inslag från Lukasevangeliet, som om de vore en berättelse.

Tillsammans med en annan bibelforskare, Tobias Hägerland vid Göteborgs universitet, gav hon häromåret ut boken "Den okände Jesus, berättelsen om en profet som misslyckades". I kyrkliga kretsar väckte den viss uppståndelse och debatt. Boken "rör sig på ett gungfly av hypoteser", skrev exempelvis den kristna nyhetstidningen Världen i dag och menade att den aldrig skrivits om Jesus i själva verket inte varit världshistoriens främsta profet.

Genom historievetenskapliga, kritiska metoder för att granska källorna, framför allt Bibelns fyra evangelier, och genom att sätta dem i sitt judiska sammanhang försöker forskarna mejsla fram den historiske Jesus.

Avgörande är just att förstå den tid Jesus levde i och den judendom han predikade, menar Cecilia Wassén. Läran om Jesus som Guds son var judisk ända till den dag då så många icke-judar sällat sig till den att judarna blev i minoritet.

Vem skulle du säga att Jesus var?

– En enkel man från ett litet samhälle i Galileen, som på något sätt blir övertygad om att han är Guds verktyg och som viger sitt liv åt att sprida budskapet om att Guds rike är nära. Han måste ha varit ivrig, passionerad och besatt av att Guds rike var i annalkande, säger Cecilia Wassén.

Nyckeln till en förståelse av den historiske Jesus är att förstå han judiska samtid och den judendom han predikade. I synen på judendom och kristendom har det gjorts många fatala misstag i historien, menar Cecilia Wassén.

Men hur historien började vet vi alltså inget säkert om, för som historisk källa till kunskap är Lukas julevangelium inte värt mycket, menar hon.

Evangelierna skrevs mellan år 70 och 100. Då hade Jesus varit död i flera årtionden och fått följare som hyllade honom som frälsaren, Messias och Guds son. I sin bok liknar Cecilia Wassén och Tobias Hägerland evangelierna vid propaganda med det tydliga syftet att stärka anhängarna i tron och att locka nya.

Just födelseberättelsen stämmer bra in med hur legender om mäktiga män brukade vävas.

– Legender byggdes ofta upp runt stora män i efterhand. Inte sällan förknippades till exempel kejsares födslar med märkliga himlafenomen.

Av de fyra evangelierna är det två, Markus och Johannes, som inte berättar något om Jesus födelse. Hos de två andra, Lukas och Matteus, är berättelserna olika. Exempelvis pekar Cecilia Wassén på att Josef och Maria verkar bo i Betlehem enligt Matteus. Och vid julkrubban som många av oss har hemma kommer herdarna från Lukas och de vise männen från Matteus.

– Troligen föddes Jesus i sin hemort Nasaret, men Betlehem var viktigt för budskapet om en ny frälsare, eftersom det var kung Davids stad.

En kvinna tänder ljus i födelsekyrkan i Betlehem under en söndag i december. Men troligtvis föddes Jesus i sin hemstad Nasaret, tror forskaren Cecilia Wassén.

Skattskrivningen nämns bara av Lukas. Sådana förekom, men det finns enligt Cecilia Wassén ingen annan uppgift om en skattskrivning vid tiden för Jesus födelse. Dessutom är det osannolikt att alla skulle ha uppmanats att gå till sin stamfaders hemstad för att registrera sig, menar hon.

– Tänk vilken folkvandring det skulle ha blivit. Det är en absurd tanke.

Hennes slutsats blir att berättelsen om Jesu födelse är en "trevlig sägen och en fin legend" om en frälsare, gudomlig på något sätt, som kommer till jorden.

– Och det kan man ju tro på även om det inte gått till precis så här, säger Cecilia Wassén.

Men för många människor är det sanning att det här har hänt.

– Ja, men jag uppmanar alla att läsa berättelserna själva och jämföra.

Cecilia Wassén har tillsammans med en annan bibelforskare, Tobias Hägerland vid Göteborgs universitet, gett ut boken "Den okände Jesus, berättelsen om en profet som misslyckades."

I sin egen tid var Jesus förmodligen inte anmärkningsvärt omtalad eller känd. Flera predikanter hade följarskaror och budskap om att den yttersta dagen var nära.

– Man grep och straffade ju bara Jesus, inte hans lärjungar. Det måste ju betytt att man inte tog särskilt allvarligt på den rörelse han satt i gång, säger Cecilia Wassén.

Därmed är vi inne på formuleringen i boktiteln om Jesus som en profet som misslyckades. Meningen kan ju inte ha varit att Jesus – som skulle vara judarnas nya konung och världens frälsare – skulle dödas, menar Cecilia Wassén.

– Vi driver tesen att just den påsk när Jesus rider in i Jerusalem var tiden då han och hans anhängare trodde att den nuvarande onda tidsåldern skulle gå under och det nya gudsriket skulle komma, med Jesus som Guds ställföreträdande regent. Det är också därför han arresteras och avrättas just då, säger hon.


Det låter ju sektlikt?

– Ja visst. Jesus kräver ju väldigt mycket av sina följeslagare när han begär att de ska lämna allt och följa honom. Vi får aldrig höra vad fruarna till hans lärjungar tycker, men där var Jesus nog inte populär alla gånger.

Ofta kan akronymen Inri läsas på altarbilder som denna. Bokstäverna förkortar latinets "Jesus från Nasaret, judarnas konung". Den judiska tiden och livet är en viktig utgångspunkt för att förstå vem den historiska Jesus var, menar forskaren Cecilia Wassén.

I och med Jesus plötsliga död blir tron på uppståndelsen så oerhört avgörande i den kyrkliga teologin. Som Jesus förvandlade vatten till vin, förvandlar den hans gärning från misslyckad till lyckad. Men sådana mirakler måste avskrivas som förklaring till ett skeende av den som har ett vetenskapligt perspektiv, menar Cecilia Wassén, och lägger fram en möjlig förklaring till Bibelns vittnesuppgifter om att Jesus grav skulle ha varit tom:

– De som gick dit kanske råkade gå till fel grav, säger hon och förklarar att det fanns hundratals uthuggna klippgravar runt Jerusalem.

Cecilia Wassén uppmanar alla att läsa bibelns berättelser själv och jämföra texterna om Jesu liv där.

Undergörare eller inte, Jesus verkar i alla fall ha haft stor framgång när det handlat om helande, en konst som haft sina utövare i alla tider och kulturer. Cecilia Wassén ser inga skäl att betvivla att han verkligen sågs som en helbrägdagörare av Guds nåde.

– Placeboeffekten är i dag en välkänd effekt. En annan förklaring kan vara att malaria var en utbredd sjukdom i området, en sjukdom som ofta går fram och tillbaka. Blev man bättre i anslutning till att man sett Jesus så förklarade många det säkert med det, snarare än med sjukdomsbilden, säger hon.

Helandet kan ha haft en nyckelroll i Jesus utveckling tror Cecilia Wassén.

– Vi antar i boken att framgångarna som helare gör honom mer och mer övertygad om att han är utvald att utföra Guds uppdrag.

Hon fascineras av Jesus och hans mångsidighet. Han predikar, debatterar, undervisar, helar, är orädd, sätter sig upp mot auktoriteter och står på de utsattas sida.


Har du lärt känna honom?

– Nej, det kan jag inte säga. Vi kommer honom inte riktigt nära, det är ju inte hans egna texter. Vi får inte veta om han själv tvivlade någon gång. Men jag har kommit en bit på väg.

Kristendom och judendom är ju tro och inte vetenskap. Ändå ser Cecilia Wassén det som en viktig uppgift för forskningen att söka den historiska sanningen.

– Det här börjar med en historia om en person och blir en världsreligion. Då är det klart att det är viktigt att ta reda på vad som verkligen hände.

Jakten på det okända

I några reportage berättar UNT om Uppsalaforskares jakt på det okända. I senare delar ska vi bland annat få träffa forskaren som söker efter intelligent liv i rymden och doktoranden som jagar mörk materia vid Big bang-maskinen Cern i Schweiz, där protoner krockas med nära ljusets hastighet.

Cecilia Wassén är docent i Nya testamentets exegetik, alltså metodisk tolkning av texten. Förutom sin forskning om den historiske Jesus har hon forskat mycket om de så kallade Dödahavsrullarna.



fredag 17 december 2021

Reformationen

Från Bibelfokus:

70 avgörande år för evangelisk tro i Sverige

Många känner till att Martin Luther den 31 oktober 1517 offentliggjorde sina 95 tester, vilka främst riktade sin udd mot Katolska kyrkans avlatshandel (= försäljning av ”nåd” för att på den tiden finansiera bygget av St. Peterskyrkan i Rom). Från denna dag räknar man att reformationen startade. Sedan spred sig reformationen snabbt till Sverige, inte minst genom bröderna Olaus och Laurentius Petri. Båda var utbildade i Tyskland och var präster. När Gustav Vasa blev utsedd kung i Sverige 1523 fick reformationen snabbt ett genombrott på grund av en rad olika beslut, beslut som vanligen var grundade på både religiösa, ekonomiska och maktpolitiska motiv. Vilka motiven nu än var så fick denna nyordning i Sverige en mängd positiva konsekvenser, inte minst på sikt. Man kan lätt konstatera att vi svenskar än idag njuter av frukterna från den svenska reformationen, men att vi trots det idag håller på att tappa fotfästet när det gäller förståelsen av till vilken välsignelse denna reformation har varit. Men låt oss inledningsvis se lite hur läget var i landet precis före Gustav Vasa.

Läget före Gustav Vasa i korthet

Sverige hade vid 1500-talet varit katolskt i 500 år. Kyrkan hade under dessa år inte endast tillförskansat sig stor religiös makt utan även politisk och ekonomisk. Kyrkan hade samlat på sig stora rikedomar och ägde i början av 1500-talet 20 % av all jord. Kronan (staten) ägde endast 6 %. Biskoparna hade fasta platser i riksrådet, de bodde i borgar och slott och hade egna beväpnade styrkor. Det fanns ca. 50 kloster i landet. Kronan var förhållandevis fattig och såg därför möjligheter i Kyrkans rikedomar.

Gustav Eriksson blir kung

Efter blodbadet i Stockholm kokade ilskan ute i landet. Gustav Eriksson (mer känd som Gustav Vasa) försökte i januari 1521 få igång ett uppror mot kung Kristian bland folket i Dalarna. Detta misslyckades och Gustav kände sig tvungen att fly mot Norge. I Lima socken hann några dalkarlar upp honom och bad honom återvända, de hade nämligen nåtts av nyheten om fortsatta blodbad i flera andra större städer där kung Kristian var på eriksgata och samtidigt gjorde upp med motståndarna. Nu ville dalkarlarna trots allt att Gustav skulle leda ett uppror mot kungen. Gustav valdes snabbt till Dalarnas hövitsman och när fler och fler anslöt sig till honom vann hans styrkor allt mer terräng. I augusti 1521 valdes han till riksföreståndare vid ett möte i Vadstena. Vid det här läget flydde många förnäma män till Danmark, bland dem ärkebiskopen Gustav Trolle – som Gustav Vasa beskrev som ”den nya påvens lem och djävulens ståthållare och troll”. 1523 avsattes Kristian II som kung i Danmark vilket ledde fram till att Gustav Vasa kunde väljas till kung i Sverige 6 juni 1523.

Riksdagen i Västerås 1527

På grund av ekonomiska problem i landet samt social och religiös oro, sammakallade Gustav Vasa till en riksdag i Västerås år 1527. Under denna riksdag fattades beslut som började inskränka den Katolska kyrkans makt och ägande av mark och gods i Sverige. Äganderätten till biskoparnas slott och borgar övergick till Kronan och biskoparnas väpnade grupper begränsades kraftigt. Kyrkans övriga ägande av jord och gods minskades kraftigt och överfördes också till Kronan. Detta innebar att antalet gårdar ägda av Kronan på kort tid ökade från 4000 till 18.000. Nyordningen innebar också att Gustav Vasa gjorde sig själv till Kyrkans överhuvud istället för påven. Under riksdagen bestämdes också att Guds Ord skulle predikas rent och klart, vilket gav utrymme för den lutherska förkunnelsen.

Ny kyrkoordning

År 1529 fastslogs att endast Bibeln skulle vara grunden för kunskap om Gud. 1531 blev Laurentius Petri utsedd till Sveriges förste evangelisk-lutherska ärkebiskop. 1536 beslutades att den svenska mässan skulle införas i alla landets kyrkor, samtidigt avskaffades bruket av rökelser och smörjelser. 1541 kom Gustav Vasas svenska Bibel ut, vilken främst byggde på Martin Luthers tyska bibelöversättning. 1544 gjordes ändringar av kyrkoritualen i reformatorisk riktning samtidigt som helgonkulten, pilgrimsfärder och själamässor förbjöds.

År 1571 kom en ny kyrkoordning som blev den första fullständiga kyrkoordningen och bekännelsetexten under reformationen. Den antogs på ett kyrkomöte i Uppsala 1572. År 1593 ägde Svenska kyrkans viktigaste kyrkomöte rum, vilket ledde till att Sverige fortsatte att vara ett land med en evangelisk-luthersk bekännelsekyrka. Under kyrkomötet beslutades att bl.a. katolicism och kalvinism skulle förbjudas då dessa lärosystem inte var förenliga med evangelisk tro (mer om detta viktiga kyrkomöte längre fram).

Följder av reformationen

Man kan med fog säga att det moderna Sverige fick sin start i och med Gustav Vasas nyordning och genom att reformationen då fick fäste i landet. Reformationen innebar en mängd förändringar inom Kyrkan vilka infördes mycket snabbt. Detta väckte till att börja med motstånd bland olika grupper ute i landet, inte minst bland bönderna. En stor fördel var att gudstjänsterna började hållas på svenska (från att ha varit på latin). Bibeln, Luthers katekes och många andra böcker översattes också till svenska. Katekesundervisning, husandakter och husförhör började hållas, och dessa var inte enbart en negativ börda för allmogen – så som det ofta presenterats – utan de innebar att den evangeliska trons grunder inpräntades i folket samt att en stor del av befolkningen lärde sig att läsa trots att det inte fanns någon reguljär skolgång. Detta bidrog också till landets positiva utveckling. Reformationen bidrog inte endast positivt inom det religiösa området utan på sikt även inom det politiska och ekonomiska.

Bibeln och den Augsburgska bekännelsen skulle vara normerande för tron och den svenska kyrkan.

Johan III:s katolskt inspirerade liturgi förkastades, och 1571 års kyrkoordning bekräftades.

Främmande trosbekännare skulle inte kunna erhålla ämbeten i riket.

Återöppnande av Uppsala universitet.

Kungens kyrkliga roll skulle vara som beskyddare.

Den enda kyrkliga lära som skulle tillåtas var evangelisk-luthersk tro, medan katolicism, kalvinism och zwinglism förbjöds.

Detta möte kan man säga satte sitt sigill på att Sverige skulle vara ett land med en evangelisk-luthersk tro och kyrka. Reformationen var i och med detta slutligen stadfäst i Sverige!

Askonsdag 14/2 2024